Strykjärnet

Mitt i Norrköpings industrilandskap, sett från bergsbron, står det som en gång blev kallat för Sveriges vackraste industribyggnad av skulptören Carl Milles. Jag pratar förstås om Strykjärnet. I denna sjukantiga byggnad med lika många våningar drivs Arbetets museum samt en restaurang med vy över det vackra och välbevarade industrilandskapet.

Men vad spelade denna majestätiska byggnad i det en gång så industritäta Norrköping? Jo, det byggdes bomullsväveri och användes som det fram tills slutet på 1930-talet, då det istället blev en plats där man gjorde mer förberedande moment som exempelvis spolning och tyvärr så slutade byggnaden användes helt på 60-talet då industrin i Norrköping krympte, på 90-talet renoverades det dock till vad som idag är Arbetets museum. Bomullsindustrin lades ned på grund av att Europa, och därmed Sverige, var inblandade i oroligheter och importen av bomull förminskades.

Norrköping hade dock redan tre stycken stora bomullsfabriker innan strykjärnet(Bergs fabrik, Gryts fabrik och Holmens bruk och fabriks AB). Varför bygga ytterligare en? Jo, bomullsindustrin tog över i Norrköping efter att ylleindustrin råkade ut för en kris och många av de 122 yllefabrikerna i Norrköping fick läggas ned(i hela Sverige mer än fördubblades nämligen bomullsindustrin tack vare att kapitalet från ylleindustrin fördes över i många fall).

Man byggde senare ytterligare en fabrik mellan Holmens bruk och där Strykjärnet senare skulle ligga. När första världskriget bröt ut i början på 1900-talet, och efterfrågan på textilier ökade, bestämde man sig för att det krävdes ännu en fabrik. Bygget skulle ske på laxholmen och personen som skulle vara ansvarig för detta var Folke Bensow. Varför just han vet man inte då tidigare verk av Bensow är okänt. Byggnaden stod klar år 1917 och med sina sju sidor och lika många våningar var det Sveriges hittills största industribyggnad. I folkmun kallades byggnaden för strykjärnet för sin form, vilket den gör än idag.

 Skrivet av : Ludwig Överhem

Källa: Norrköpings Stadsarkiv